DEBATT
”Solenergi kräver miljardinvesteringar – gammal lagstiftning står i vägen”
DEBATT. Sverige står inför ett energigap och behöver mer förnybar energi för att klara omställningen av näringsliv och samhälle. Men finansiering av storskaliga solcells- och batteriparker stoppas av gamla och förlegade lagar, skriver Niels Jörgen Larsen, chef för Danske Finans i Sverige.
Annons
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
2023 stod solenergin i Sverige för nästan 2 procent av den totala elproduktionen. Kapaciteten har ökat explosionsartat med cirka 50 procent per år de senaste åren. Samtidigt som privatpersoner får skattesubventioner för installationer av privata solcellsanläggningar, försvåras utbyggnaden av kommersiella, storskaliga solcellsparker genom gamla svenska lagar som hindrar finansieringen.
Bakom problematiken med att finansiera stora solcellsparker ligger jordabalken. Solcellsparker planeras ofta på jordbruksmark som arrenderas på långtidskontrakt. Om lantbrukaren under avtalstiden går i konkurs finns stor risk att solcellsparken enligt jordabalken räknas som ett fastighetstillbehör eller inventarie (precis som lador eller andra tekniska installationer på en gård) och tillfaller den som har finansierat gården men inte den aktör som finansierat solcellsparken. Samma regler gäller för batterianläggningar som används för att lagra solenergin.
På årsbasis tackar vi i dagsläget nej till finansiering av minst tio större kreditförfrågningar för projekt kopplat till solcells- eller batteriparker eftersom de juridiska förutsättningarna utgör ett hinder för finansieringen. Totalt handlar det om investeringar i miljardklassen som aldrig blir av.
Detta gör att banker och finansbolag har svårt att finansiera solcellsparker och tillhörande batteriparker. Den finansiella risken är helt enkelt för stor eftersom äganderätten till solcellsparken snabbt kan ändras. Investeringar i miljardklassen blir aldrig av eftersom de juridiska förutsättningarna saknas.
Konsekvensen blir att de solcellsparker som ser dagens ljus i stort sett alltid finansieras med blanco-lån med höga räntor. Det innebär i sin tur att solcellsparkerna kan få svårt med lönsamhet i verksamheten, att elen som produceras blir dyrare än nödvändigt eller att anläggningen aldrig etableras och att Sverige därmed går miste om nödvändiga tillskott av förnybar energi.
De som drabbas är i första hand de företag och individer som lägger ner tid och medel för att bidra till att säkra energitillgången i Sverige, men som möts av en tsunami av administration, lagar och regler som sätter stopp för utvecklingen. Men även näringsliv och konsumenter kan drabbas genom kapacitetsbrist och höga priser. Solcellsparker planeras oftast på fastigheter i södra Sverige där det råder kapacitetsbrist och höga elpriser. Det är ofta privata investeringar som inte kostar skattebetalarna en krona. Snarare tvärtom – genom att konkurrensutsätta marknaden kan solcellsparker bidra till sänkta elkostnader – särskilt i de södra delarna av landet.
På årsbasis tackar vi i dagsläget nej till finansiering av minst tio större kreditförfrågningar för projekt kopplat till solcells- eller batteriparker eftersom de juridiska förutsättningarna utgör ett hinder för finansieringen. Totalt handlar det om investeringar i miljardklassen som aldrig blir av och som skulle bidra till att Sverige fick bättre tillgång till förnybar energi. Därtill kommer de projektmöjligheter som inte ens startas av kunder som vet att det med all sannolikhet inte går att få till finansieringen. Mörkertalet är stort.
Annons
Nu krävs en modernisering av jordabalken så att äganderätten och investeringen i solcellsparker och batteriparker skyddas. Genom att modernisera jordabalken kan vi säkerställa en mer stabil och långsiktig finansiering för dessa projekt.
Det är dags för
våra politiker att på allvar se över denna fråga. De kan hitta inspiration från
Danmark där samarbetet mellan myndigheter, markägare, investerare och berörda
kommuner fungerar mycket bättre och där man med gemensamma krafter arbetar för
att möta den allvarliga klimatkrisen vi står inför.
Niels Jörgen Larsen, chef för Danske Finans i Sverige
läs även
